|
| |
| Direktoern, Betyg 4/10 sammetskavajer |
Muskotkriget av Giles Milton
I Muskotkriget får vi följa engelsmän kriga mot, framförallt, holländare, om de värdefulla kryddöarna. Det dödas, bränns och torteras allt för att få hem några nötter och blommor.
Det är en intressant historia om koloniseringen i Ost- och väst indien. Dock är det en faktabok som innehåller liknande historier om och om igen. Och en rackarns massa namn som jag blandar ihop.
Boken började intressant men blev långtråkig.
Jag ger Muskotkriget 4 röda sammetskavajer. |
| |
| Dvärg, Betyg 5/10 sammetskavajer |
Spolier alert, recensionen nedan innehåller en rad spoilers.
Först blev jag en smula skeptisk för när jag skulle låna boken på biblioteket så blev jag hänvisad till historiska hyllan. Vi skulle alltså läsa en historisk bok av mer klassiskt snitt. När jag sedan började läsa så blev jag mindre skeptisk för boken var skriven och uppbyggd som en helt vanlig roman men med historiskt perspektiv.
Men sen blir det tydligare varför den är förpassad till hylla K.41. Seglats efter seglats beskrivs utifrån vem som ledde den, hur många pund som samlades ihop inför resan och hur många som dog under resan. Boken täcker in hela den brittiska ostindien-resan från den första upptäcktsresande-tiden till kolonial-tiden där man stred, med framförallt holländare, om rätten till handel.
Det blir minst sagt tjatigt att läsa om alla dessa expeditioner som är ganska lika allihopa. De betyder säkert mycket för historian men tillför inte historien speciellt mycket. Sen har vi det faktum att både förordet och den engelska originaltiteln skvallrar om att en Nathaniel ska komma att ha en stor betydelse för berättelsen. Möjligen missade jag något i uppräkning även av alla expeditioner men jag märkte inte av Nathaniel förrän långt in på andra halvan av boken. Och inte ens då gör han något större avtryck. Hans handling har uppenbarligen stor del i att holländarna senare släppte ön Manhattan till britterna men berättelsen tar väl många och långa omvägar för att pekat just det som huvudhandling i boken.
Men visst, det var överlag en ganska intressant bok som ur ett brittiskt perspektiv skildrar uppgång och fall kring handel med muskotnötter i ostindien. Men om man inte var superalert så kändes det i långa stunder som om det bara rapades upp en mängd namn på män som seglade till och från ostindien. Och det är tyvärr inte nog för att göra en bok ordentligt intressant.
Boken får fem muskotnötter i betyg.
|
| |
| Finnen i hamnen, Betyg 5/10 sammetskavajer |
| I Nathaniels nutmeg är en bok om olika nötter som åker till Västindien för att leta efter nötter. Den största frågan med boken är nog varför den heter Nathaniels nutmeg. Nathaniel är ju bara med i slutet av boken och möter ett liknande öde som alla de andra personerna som nämns. Mysko att boken inte bara heter muskot. Något annat som jag tycker att är skumt är att pappskallarna i boken inte tar en muskotplanta med sig direkt och börjar odla på någon mer lättillgänglig plats. Ska sådant verkligen behöva ta 200 år? Inte direkt smart och effektiv problemlösning enligt mig. Om du gillar böcker där upplägget i varje kapitel är att någon drar ut på en upptäcktsresa och blir sjuka som farao och sedan dör är detta boken för dig. Jag själv tycker att detta är lite träigt även om jag tyckte att det var intressant att någon har velat slå ihjäl någon annat på grund av en nöt som endast är god på potatismos. |
| |
| Mästermannen, Betyg 5/10 sammetskavajer |
Intressanta faktum i denna lite för långa bok. Att Manhattan ska ha bytts mot en liten ö vid namn Run med dåtidens mest fruktgivande muskotodlingar hade jag ingen aning om. Det fanns med en hel del andra intressanta fakta om dåtidens tortyr, kartmakare och polarforskare. Mest intressant fakta var hur dåtidens sjöfarare planerade sin proviant. Jag minns när EKFS skulle ut på en exkursion och vi handlade följande proviant för en dag:
97 öl
1 flaska sprit
4 flaskor bubbel
Ett par flaskor vin
Detta visade sig vara med nöd och näppe för att fukta strupen på SJU högintellektuella Bokboegar på Planekonomens sommarresidens där det bland annat dansades med hammare och pistolskytte utövades.
Detta skulle kunna jämföras med per besättningsman och dag:
2,27 liter öl
1,14 liter cider
0,57 liter vin
Utöver detta fanns det en hel del mat och 3276 liter brännvin. Det är lite oklart hur många som var tvungna att dela på spriten dock och hur många dagar det skulle räcka till. Om man kvittar ut spriten så var det knappt en flaska vin per man och dag och ca 10 33:or öl/cider. Detta känns lite i underkant då EKFS ransonering var åtminstone 14 öl per man och åtminstone en flaska vin per dag men så var ju detta endast mannen på gatan som var till sjöss och då kanske det var tillräckligt. Snålt tycker jag iallafall att det var.
Som nämnt tidigare var boken lite för lång och en del skulle kunna skäras bort utan att hindra budskapet och intresset i boken. Detta sänker betyget en aning. Det var dock kul att få läsa en udda faktabok för en gång skull. Betyget blir 5 röda kaptensrockar av sammet. |
| |
| Planekonomen, Betyg 7/10 sammetskavajer |
| Det var inte helt lätt att få tag på denna bok. Jag köpte den på Tradera och trodde att jag blivit blåst av säljaren. Lite onödigt att jag svartlistade honom med tanke på att boken låg i brevlådan och jag glömt kolla där. Nu till själva boken. Muskotkriget är en spännande historieskildring där vi får följa Européernas kamp om den åtråvärda muskotnöten som botar allt från pesten till digerdöden. Boken är bra och intressant till en början men sen blir det väldigt mycket upprepning. Man får följa en massa kaptener och skepp. Bäst är den kapten som tycker om teater. Kungarna på de olika öarna är också riktigt coola och berättelse om hur det gick till när man hittade Manhattan. Författaren kunde kortat mer boken lite och skippat upprepningarna. Boken är bra och får 7 illaluktande sjömanskavajer. |
| |
| Propagandaministern, Betyg 6/10 sammetskavajer |
Muskotkriget handlar om kriget runt kryddor under 1600-talet. Vi får följa otaliga expeditioner och gubbar som åker ut från Europa för att hitta nya snabbare resvägar runt jorden eller för att helt enkelt handla med kryddor.
Huvudhistorien om engelsmannen Nathaniel och hur han försvarade ön "Run" mot holländarna i flera år utan att få några förstärkningar var intressant särskilt då Engelsmännen senare kunde byta denna ö mot Manhattan som Holland hade, vilket i efterhand låter som ett helt galet byte. Förutom detta förstår man även hur grymma folk var på den här tiden, med historier om tortyr samt helt onödiga mord på lokalbefolkningen.
Det är dock lite svårt att få flyt i läsningen då en del stycken är direkta utdrag ur loggböcker och därav skrivet på 1600-tals engelska.
Jag tycker en hel del av innehållet i boken var intressant, dock tycker jag den var väldigt spretig, det var nästan omöjligt att hålla isär alla olika expeditioner skepp och karaktärer. Jag förärar Muskotkriget med 6 stycken röda sammetskavajer.
|
| |
| Raspberry boy, Betyg 3/10 sammetskavajer |
| Koka soppa på en spik, det är exakt vad Giles Milton gör i boken Muskotkriget. Efter att ha skrivit en sjukt osammanhängande bok om femtioelva misslyckade kryddexpeditioner där han hoppar fram och tillbaka i tiden som en speedad studsboll. Så drar han självklara slutsatsen att om det inte vore för just en av alla dessa misslyckade så skulle man prata holländska och inte engelska i New York nu. Nä det här var ingen bra bok men man fick lära sig att holländarna var ena flinka jävlar på att tortera folk. Detta kommer ju verkligen inte som en överraskning för oss bokboegar som besökt tortyrmuseet i Amsterdam det var ju nästan tortyr bara att gå igenom museet. Boken föräras med tre väldoftande muskotar. |
| |