|
| |
| Dvärg, Betyg 6/10 sammetskavajer |
SPOILER ALERT!
En deckare, en klassisk deckare där vi får ta del av ett mord, leds in att tro att vi vet vem den skyldige är men får därefter ta del av diverse svängningar som landar i att någon annan visat sig vara skyldig. Kort och gott ett klassiskt grepp för att få oss att vända bladen. Klassiskt men ganska bra. Jag gillade iallafall vad jag läste även om hjälten i boken hade lite väl mycket superhjältegloria på slutet.
Sex röda sammetskavajer |
| |
| Finnen i hamnen, Betyg 3/10 sammetskavajer |
| Slaughterman. I denna kriminalnovell från Englandet får vi möta kommissarie Wolfe som är en frånskild snut med en dotter och jycke på halsen. Han är en riktigt reko kille som gillar boxning. Mer än så får man inte lära känna huvudpersonen och detta får man först veta när boken är slut. Boken handlar om att en väldigt välartad familj slaktas och mördas med någon pickadoll som man knäpper nötkreatur med. Sedan jagas gärningsmannen runt och snutarna hamnar i lite klyschiga miljöer som t.ex ett läger för resande folk. Det enda ställe som mitt exemplar av boken ska få resa är ner i pappersåtervinningen. Detta är nämligen inte bra. Trots de vidrigheter som sker engageras inte läsaren alls och det man väntar på är att boken ska vara slut och att man ska få veta att det var Nisse som var mördaren. En massa snutar radas upp och lemlästas och är sedan Inte med något mer, lite som i Operation Garbo faktiskt. Men där var det ju bättre scener. Som när någon gubbe sa "Snyggt karateslag Inger". t.ex. Slut! 3 av 10 snutkavajer |
| |
| Mästermannen, Betyg 4/10 sammetskavajer |
The Slaughter Man, Slaktaren på svenska, är för mig en typisk semesterbok. En deckare som helst avnjuts på en strand eller på resande fot. Jag har tyvärr ej haft semester på sistone men eftersom jag reser en hel del med jobbet har jag med föredöme läst den på både plan och stränder och jag blev faktiskt klar med boken på självaste Miami Beach.
Tony Parson, upphovsmannen till boken, verkar gilla att titta på film vid sidan av skrivandet. Jag reagerade tidigt på att slaktaren, ja boken handlar om någon sorts massmördare, använde sig av en slaktmask för att ta död på sina offer. Ett plagiat från den utmärkta Coen Brothersfilmen New Country fot Old Men. Det är uppenbart, så uppenbart att Tony till och med erkänner det i boken. Andra filmer där jag tycker Tony har hämtat inspiration från är såklart Snatch. Hela det där resande folkets camping är uppenbart taget därifrån med en lovande boxare vid namn Rocky med i bakgrunden av historien. Vad fick han namnet Rocky ifrån? Han, boxaren blir för övrigt påkörd av en polisbil så att han bryter armarna. Kan mycket möjligt vara taget från The Fighter. Huvudpersonen, en polis och amatörboxare, blir vid ett tillfälle klumpigt överrumplat av en systerknullare som dänger en champagnebutelj i huvudet på honom. En händelse som jag tycker verka vara lite egendomlig i sig men den leder till att han får boxa sig ut en likkista där han blivit levande begravd tillsammans med ett lik och en råtta. Det måste han ha tagit från Kill Bill 2.
Tony som skribent är aningen medioker, boken var som inledningsvis nämnt är en bra semesterbok men inget att skryta med i EKFS boksamling. Han har uppenbart bra filmsmak men verkar hämta lite väl mycket därifrån och det skulle vara roligare om han kunde vara lite mer orginell. Boken får fyra sametskavajer.
Vad tycker ni för övrigt om beslutet att ta med en hora till den snut som ville ha dödshjälp? |
| |
| Planekonomen, Betyg 6/10 sammetskavajer |
Recension The Slaughterman
The Slaughterman är en rafflande bok som innehåller det mesta. Boken är en blandning av Stig Larssons Mannen som hatar kvinnor, Fight club, Wallander, Åsa-Nisse, Ensam pappa söker och Kojak.
I boken får vi lära oss att släkten alltid är värst och en väldig massa snut-förkortningar. Huvudpersonen är en trevlig Max Payne-snut från London som kan det mesta. Han håller ihop familjen och förstår sig på allt från problematiken hos en kringresande boxare till livet som överklassdam. Boken har ett rafflande slut med folk som på bästa houdinimaner tar sig ur kistor till gubbar i blöja.
Rafflande men inte så bra. Boken får 6 av 10 kavajer då den trots allt var lättläst.
|
| |
| Propagandaministern, Betyg 6/10 sammetskavajer |
The slaughter man handlar om ett brutalt mord på en familj. Vi får följa DC Max Wolfe när han nystar i olika spår för att hitta förövaren.
Boken är lättläst och jag lockas hela tiden att vända sida för att se vad som skall hända. I övrigt är inte språket något speciellt.
Jag tycker att "The slaugther man" levererade ungefär vad jag hade förväntat mig, ett trevligt tidsfördriv som antagligen inte finns kvar i minnet så särskilt länge. Jag skulle kunna rekommendera den som semsterlektyr, den skulle passa bra att konsumeras på någon strand. Jag förärar "The slaughter man" med 6 stycken röda sammetskavajer.
|
| |
| Raspberry boy, Betyg 6/10 sammetskavajer |
| Spectacular! Tense and human, fast and authentic. Så stor det på framsidan av denna hårdkokta deckare. Mycket kan man säga om denna bok men authentic är den tamefan inte om då inte authentic syftar till att författaren lyckats få med varenda förkortning inom det brittiska polisväsendet korrekt. Men om man med authentic syftar till hur mycket misshandel en man kan utstå och ändå lyckas ta sig ur en begravd kista då är nog det rätta ordet spectacular istället. I övrigt var det här vad man kan förvänta sig av en ok deckare man fastnade snabbt i historien och en oskyldig man blir sedvanligt anklagad och jagad så man kan få en föga oväntad tvist på slutet. Jag fastnade som snabbt direkt i historien och tyckte boken var underhållande till slutet så jag förärar den med hela 6 röda sammetskavajer. |
| |