|
| |
| Direktoern, Betyg 3/10 sammetskavajer |
Jag har läst den engelska versionen av Med kallt blod. Alltså In Cold Blood.
VI får följa några tjommar vi namn Dick och Perry som misslyckas med ett rånförsök och istället kallblodigt mördar en religös, förmögen familj. Därav boktiteln.
Som vanligt i en kass bok i denna genre är offren snälla och oskyldiga som lamm och gärningsmännen är män med tuffa bakgrunder. Inget nytt här alltså.
Boken fortsätter, högst förutsägbart, tills gärningsmännen får sitt straff. Boken lämnar inte efter sig något särskilt budskap eller ger några eftertankar. Ytterst medioker bok.
In Cold Blood får 3 röda sammetskavajer. |
| |
| Dvärg, Betyg 8/10 sammetskavajer |
Vi har sett det så många gånger förr, en bok där man får ett brott presenterat för sig i början av berättelsen och först därefter får man bakgrundshistorien. Gammal skåpmat kan man tycka. Men det är det, så vitt jag förstår saken, inte. Det här var något unikt vid den tid då boken skrevs.
Just i den här berättelsen så är det en surdegsbakandes hipster och hans familj som mördas.
Efter detta får vi historien berättad om hur mördarna planerade och utförde sitt dåd samt följa detektiverna på Kansas Bureau of Investigations och deras jakt på mördarna. Detta varvas med återblickar i de inblandades liv mästerligt växlat med episoder sett från sidan, av personer i dådets eller utredningens närhet. Ett bra exempel på detta är när detektiv Alvins fru ger sin bild på episoden då de efterspanade grips.
Man kan skönja en hel del kritik mot det amerikanska samhället (bland annat beklagas det att flera massmord av samma art ägt rum strax efteråt vilket gör att Cuttermorden blir ett dåd i mängden eller inte ens uppmärksammat utanför delstatsgränsen). Rättsväsendet utmålas som otroligt orättvist med en jävig domare och partiska jurymedlemmar.
Uppbyggnaden av boken och berättelsen är väldigt bra vilket gör att jag vill förära denna skrift med hela åtta (8) stycken röda sammetskavajer.
|
| |
| Finnen i hamnen, Betyg 6/10 sammetskavajer |
| Truman Capote. I boken in Cold blood får vi möta två grobianer som utför sitt livs stöt. Den ena har klena ben och den andra är pederast. Tillsammans åker de och brutalt mördar 4 personer på en bonnagård eftersom de ska lägga vantarna på ett kassaskåp med en massa dollars i. De grips sedan av en envetig snut och döms till döden. Efter att ha ätit räkor och pommes blir de slutligen hängda. Så kort kunde boken ha varit men eftersom Truman Capote var en luttrad jävvel som inte lämnar han inte en enda lucka i den här sanna historien. Där han ej får fram fakta så hittar han på, lite som en pilsnergubbe i sitt esse uppe på Gullmars spär på sina spritromantiska sagor. Denna genre och tillvägagångssätt kallas True Crime och kan diskuteras. I det här fallet lyckas det bra och känns rimligt medans det i filmen Call Girl som jag såg förra året misslyckades man med detta fatalt. Det bästa med denna bok var de målande beskrivningarna av miljöer, personer och annat. Kanske lite overkill att man får veta vad allas fruar heter och så vidare. En annan bra sak var att Robert Wells var med, han har nämligen en riktigt fräsig frisyr!!! Det sämsta med boken var att det inte gick att bläddra fram till sista sidan och tjuvkolla vem mördaren var och att denna recension ej kan klassas som spoiler trots att man berättar exakt vad som händer. Boken var även ca 143(?) sidor för tjock då en riktigt bra bok är på 200 sidor! 6 av 10. |
| |
| Mästermannen, Betyg 9/10 sammetskavajer |
| Den här boken har länge stått och väntat på att bli läst i min bokhylla. Eftersom jag sett filmen så har jag inte haft speciellt bråttom att läsa den. Jag måste dock säga att trots att jag sett filmen så ger den här boken ett vidare perspektiv av historien som det brukar vara med böcker. Jag är mycket imponerad av Trumans berättarstil som berättar historien på ett repeterande sett ur olika personers perspektiv på ett genialiskt sätt. Det skapar en väldigt tvetydig bild och rymd av historien som i sin tur gör boken väldigt spännande. Detta tillsammans med hur karaktärerna beskrivs och växer fram och även förändras genom boken ger boken många extra sammetskavajer. Han lyckas presentera onda karaktärer som mänskliga och har en ganska intressant hobbypsykologisk analys av persongalleriet som man nästan känner efter man läst boken. Bravo Planekonomen för att du valde en bok ur min bokhylla. Så, allt som allt måste jag ge hela nio sammetskavajer till denna bok. Skål på er från Malaysia och skål för vårt intellekt. |
| |
| Propagandaministern, Betyg 8/10 sammetskavajer |
In cold blood handlar om de brutala morden på Clutterfamiljen. Truman börjar med att berätta om det lilla samhället i Kansas och läsaren får lära känna familjen innan morden. Efter morden riktas fokus mot de två gärningsmännen och deras bakgrund för att fortsätta med berättelsen om vad dom gjorde efter morden.
Språkmässigt finns det inget att klaga på här, allt är mycket välbeskrivet. Möjligen kan det kännas tungläst.
Jag gillade det här. Det är en hemsk historia och att den är sann gör att den känns ännu mer obehaglig. Det jag gillade minst var beskrivningen av rättegången i slutet, den delen av boken kändes seg. Jag förärar in cold blood med 8 stycken röda sammetskavajer.
|
| |
| Raspberry boy, Betyg 6/10 sammetskavajer |
| För en gångs skull kan jag inte säga att jag inte kommer ihåg så mycket av boken då jag läste ut den ca 4 timmar innan detta bokmöte. Så nu kommer jag ihåg minsta lilla detalj om Nancy Clutter och de andra personerna i denna bok. För tro mig författaren skriver verkligen om minsta lilla detalj i denna mordhistoria. Som t.ex. att en av mördarna var en notorisk sängvätare att Mr Clutter designade sitt eget hus att två tåg om dagen hämtar och lämnar post i Holcomb. Vissa detaljer kan vara av intresse för att bygga upp en historia men det kan också gå till en fruktansvärd överdrift. Om det inte vore för alla dessa onödiga detaljbeskrivningar så skulle jag gett boken ett högre betyg men nu blir det 6 röda sammetskavajer. |
| |