|
|
| Titel | Den store Blondino | | Författare | Sture Dahlström | | Skriven | 1987 | | Antal sidor | 270 | | Läst | 2005-11-18 | | Vald av | Mästermannen | | Omdöme | 6/10 | | Datum för diskussion | 2005-11-18 |
| | | |
|
| | | Direktoern, Betyg 4/10 sammetskavajer | Huvudpersonen i denna bok far mig att tanka pa Mastermannen.. En fladdrig filur som hela tiden tanker pa sex. Jag tror aven att Mastermannen kommer att ge den ett hogt betyg. Precis hans humor.
I Den store Blondino hander det saker hela tiden. Dock inget av intresse.
Jag har inte hittat nagot budskap i boken och tycker inte den var spannande eller intressant nagonstans.
Spraket ar tydligt och valformulerat och det, tillsammans med en del roliga incidenter, hojer mitt betyg.
Jag tycker att Sture Dahlström verkar vara en duktig och fantasifull forfattare men i denna bok lyckas han ej. Han borde sluta knarka.
Skrap. | | | | Mästermannen, Betyg 8/10 sammetskavajer | | Den Store Blondino är huvudkaraktären i boken titulerad med samma namn, skriven av Sture Dahlström. Boken påminner en del om Dumskallarnas sammansvärjning. Igantius har en otrolig fixering vid sin magmun, Erik von Fitzenstrahl (Den Store Blondinos egentliga namn) en fixering vid sina testiklar och kuk vars rörelser, liv och egenheter rikligt beskrivs i boken under hans fantasifulla äventyr runtom i Europa. Han är avantgardefilmare cabaretdansör och har ett överdrivet självförtroende på snudden till sjukligt. Stundom blir boken väldigt surrealistisk och påminner en del om Kafka. Främst då under beskrivningarna av olika filmsekvenser som utspelar sig i Fitzenstrahls huvud. Språket i boken är väldigt bra, frispråkigt och utvecklande och Sture Dahlström myntar en mängd nya uttryck. Liksom Fitzenstrahls galna gapskrattande genom boken tvingades också jag hemma och på ofentliga platser brista ut i skratt och bli utsatt för mannen på gatans oförståliga blickar. Allt detta ger mig nöjet att dela ut 8 röda sammetskavajer. | | | | Planekonomen, Betyg 7/10 sammetskavajer | Sture måste tänka på sex ofta, väldigt ofta. Det är iaf intrycket jag har fått efter att ha läst hans berättelse om Den store blondino och dennes hypersexuella liv i Europa. Den store blondino är en fröjd att läsa då den bjuder på denena tokigheten efter den andra.
Det är svårt att se någon djupare mening med denna bok men det är inte heller dess syfte. Syftet är att roa och det lyckas verkligen Sture med. Som läsare kan man riktigt se framför sig hur folkets hjälte Fitzenstrahl lurar den ena personen efter den andra på sin resa genom Europa. Min personliga favorit är den filminspelning som Fitzenstrahl anordnar i Cannes och det massiva demonstrationståg som marscherar i horisontalläge, samtidigt som de spelar på sina instrument. Kanske något som sossarna kan inspireras av inför 1:a maj?
Den store blondino är en allt annat än tung bok och den lyser upp den annars så mörka hösten. Om det inte vore för de sista kapitlena, där boken spårar ur något, hade den varit ett mästerverk.
| | | | Propagandaministern, Betyg 6/10 sammetskavajer | Den stora Blondino, eller Fitzenstrahl som han heter till vardags, är en livsnjutande filmkreatör som vid sidan om filmandet extraknäcker som dansör.
Fitzenstrahl är extremt manipulativ och ansvarslös, men ändå ganska godhjärtad och rättvis. Fitzenstrahls liv går ut på att göra film och lägra damer, det senare ofta genom att spela någon i svenska akademin.
"Den stora Blondino" var helt klart bättre än jag trodde, och stundtals mycket rolig. Vissa delar av boken, särskilt de sista 70 sidorna, var ganska underliga. Man kan lätt tänka sig att författaren varit berusad av någon sorts drog när han hittade på dem.
Jag kan inte påstå att den här boken är någon som jag kommer minnas hela livet, men den var helt klart läsvärd. Betyget blir sex stycken sammetskavajer. | | |
|
|